Hur mäter man en drivrem eller kilrem?

Att veta vilken bredd och längd man ska ha på sin kilrem eller drivrem är viktigt för att kunna få fram rätt produkt. Utan korrekt mått är det svårt att hitta rätt när det kommer till kilremmar, det finns mängder med mått, bredder, längder, och profiler som skapar mängder med möjliga kombinationer på kilremmar. Det finns dock en del knep för att få fram vilka vilken rem du behöver. Med några enkla verktyg som man oftast har hemma i hushållet eller garaget går det enkelt. Det finns även speciella verktyg för att just mäta drivremmar och kilremmar men det är inget som gemene man har hemma.
Du behöver:

• Måttband (mjukt måttband är att föredra då det är lättare att använda)
• Skjutmått
  

Mäta kilremmens bredd

Börja med att mäta hur bred kilremmen är. Enklast är om du använder dig av ett skjutmått och mäter ryggen på remmen. Det är den delen som är bredast. 

Mäta kilremmens höjd

Nästa steg är att mäta kilremmens höjd. Det gör du genom att återigen ta skjutmåttet mäta från ryggen till botten, eller magen kan vi kalla det. 
Nu vet du vilken typ av rem du ska ha och bör ha ett mått som överensstämmer med tabellen nedan. Tänk på att rems största slitage sker på bredden, inte längden. Det innebär att remmen blir smalare och sjunker längre ner i remskivan och därav ger en sämre funktion.

Mäta kilremmens längd

En kilrem har lite olika beteckningar för vilket mått som används, det gäller att ha koll på dessa och hur olika typer av remmar mäts. Vissa remmar, tex klassiska kilremmar, mäts längden invändigt. När det gäller förstärkta kilremmar mäts remmens längd utvändigt. Det finns även olika mått och benämningar som kan vara bra att veta när man mäter remmar. Tänk på att den verkliga längden kan vara något annorlunda mot vad som anges mellan olika leverantörer och tillverkare

Li = Invändig längd
Ld, Lp eller Lw = Delnings längd
La = Utänvdig längd

Beroende på vilken typ av rem som du har så mäts den på olika sätt, vissa mäts i invändig längd, andra i yttre längd och en del i delningslängd. Nedan följer exempel på hur du mäter olika typer av remmar.

Z-profil & ZX-profil
Din rem mäter 10x6mm och är förmodligen en Z-profil rem. Denna rem mäts invändigt i tum. Mät remmen utvändigt och dra av 38mm från summan. Dela sedan med 25,4.

Har du tex ytterlängd 800mm får du 762mm. 

762/25,4 = 30.

Remmen du ska ha heter då Z30. Är den tandad heter den ZX30 

A-profil & AX-profil
Din rem mäter 13x8mm och är förmodligen en A-profil rem. Denna rem mäts invändigt i  tum. Mät remmen utvändigt och dra av 50mm från summan. Dela sedan med 25,4.

Har du tex ytterlängd 1321mm får du 1271mm. 

1271/25,4 = 50

Remmen du ska ha heter då A50. Är den tandad heter den ZX50

B-profil & BX-profil
Din rem mäter 17x11mm och förmodligen en B-profil rem. Denna rem mäts i invändig tum. Mät remmen utvändigt och dra av 76mm från summan. Dela sedan med 25,4.

Har du tex ytterlängd 1092mm får du 1016mm.

1016/25,4 = 40

Remmen du ska ha heter då B40. Är den tandad heter den BX40

C-Profil
Din rem mäter 22x14mm och förmodligen en C-profil rem. Denna rem mäts i invändig tum. Mät remmen utvändigt och dra av 102mm från summan. Dela sedan med 25,4.

Har du tex ytterlängd 1372mm får du 1270mm. 

1270/25,4 = 50

Remmen du ska ha heter då C50. 

D-profil
Din rem mäter 32x14mm och förmodligen en D-profil rem. Denna rem mäts i invändig tum. Mät remmen utvändigt och dra av 127mm från summan. Dela sedan med 25,4.

Har du tex ytterlängd 3175mm får du 3048mm. 

3048/25,4 = 120

Remmen du ska ha heter då D120

SPZ-profil & XPZ-profil
Din rem mäter 10x8mm och är förmodligen en SPZ-rem. Remmen mäts i delningslängd i millimeter. Mät remmen utvändigt att dra av 13mm från summan.

Får du ytterlängden 1050mm blir det 1037mm.

1050 - 13 = 1037.

Remmen du ska ha heter då SPZ1037. Är remmen tandad heter den XPZ1037

SPA-profil & XPA-profil
Din rem mäter 13x10mm och är förmodligen en SPA-rem. Remmen mäts i delningslängd i millimeter. Mät remmen utvändigt att dra av 18mm från summan.

Får du ytterlängden 1100mm blir det 1082mm.

1100 - 18 = 1082.

Remmen du ska ha heter då SPA1082. Är remmen tandad heter den XPA1082

SPB-profil & XPB-profil
Din rem mäter 16x13mm och är förmodligen en SPB-rem. Remmen mäts i delningslängd i millimeter. Mät remmen utvändigt att dra av 22mm från summan.

Får du ytterlängden 1432mm blir det 1410mm.

1432 - 22 = 1410.

Remmen du ska ha heter då SPB1410. Är remmen tandad heter den XPB1410

SPC-profil & XPC-profil
Din rem mäter 22x18mm och är förmodligen en SPB-rem. Remmen mäts i delningslängd i millimeter. Mät remmen utvändigt att dra av 30mm från summan.

Får du ytterlängden 1630mm blir det 1600mm.

1630 - 30 = 1600.

Remmen du ska ha heter då SPC1600. Är remmen tandad heter den XPC1600.

Z: Invändig längd = Utvändig längd m 38 mm
ZX: Invändig längd = Utvändig längd – 38 mm
A: Invändig längd = Utvändig längd – 50 mm
AX: Invändig längd = Utvändig längd – 50 mm
B: Invändig längd = Utvändig längd – 76 mm
BX: Invändig längd = Utvändig längd – 76 mm
C: Invändig längd = Utvändig längd – 102 mm
D: Invändig längd = Utvändig längd – 127 mm

Förstärkta kilremmar

Det finns även förstärkta kilremmar som har en cord av kevlar eller aramid istället för polyester som standardremmarna har. Kevlar och aramid är samma typ av material, den enda skillnaden är att Kevlar är ett skyddat varumärkesnamn.

Dessa remmar mäts även på ett annat sätt jämfört  med de klassiska kilremmarna. Istället för att måtten anges i invändig tum anges dessa remmar i utvändig tum. Måttet mäts alltid i omkrets. Tillvägagångssättet är likvärdigt med hur man mäter klassiska kilremmar.

De förstärkta kilremmarna finns även med flera olika profiler. 
Remmarna kan också ha ett tillägg av K i sin beteckning, detta indikerar att den är förstärkt. 

3L = 10x6mm  (motsvarar Z-profil)

4L = 13x8mm (motsvarar A-profil)

5L = 16x9mm (motsvarar B-profil)